Jag har följt den uppmärksammade historien om ”Burn the choran day” som en kyrka i Florida har planerat den 11 september, för att markera sitt motstånd mot muslimsk fundamentalism. Självklart är det fel och onödigt att bränna koranen. Men samtidigt undrar jag, hur hade världen reagerat om några muslimska ledare i Saudiarabien eller Iran skulle bränna biblar? Antagligen sker det då och då, utan att vi vet om det, för full religionsfrihet existerar inte i de flesta länder i Mellanöstern.
Kanske beror uppmärksamheten kring just denna saken på att den muslimska världen reagerar kraftigare på att deras heliga symboler skändas. Som när Muhammed avbildades i karikatyrer. Men vad är skillnaden mot när bilder av Jesus används för att smutskasta kristendomen och den tron stora delar av västvärlden har? Varför ska det tolereras, när man inte tolererar motsvarande ”kränkningar” av Islam? Toleransen måste vara lika för alla, annars kan vi inte leva tillsammans på den här planeten.
Så samtidigt som jag tycker det känns fånigt och onödigt att de ska bränna koraner, blir jag lite upprörd över att detta blivit en politisk sak på så hög nivå. Svenska Dagbladet skriver om att Obama antagligen tvingas uttala sig om detta snart, och utrikesminister Clinton har redan fördömt bokbålet.
Från arabvärlden ser vi ständigt bilder på hur den amerikanska flaggan bränns och stampas på. Nu hotar muslimer i Storbritannien att bränna USA:s flagga som protest. Surprise, surprise, säger jag. Det görs ju hela tiden!
Egentligen tycker jag att ingen skulle bränna varken flaggor eller heliga skrifter… Här är en intressant ledarblogg på Dagen.se som förklarar varför en kristen kyrka inte ska svara med samma mynt. Debatten fortsätter…
Se klipp på Svd.se, där kyrkans pastor intervjuas och Hillary Clinton uttalar sig.
Att vänstern är bra på att lura nya svenskar att rösta rött visste vi sedan tidigare. Här är dock ett konkret exempel på hur Socialdemokraterna med Mona Sahlin i spetsen bjuder in till ”valskola”, där man får lära sig att rösta på .. just det, socialdemokraterna!
Johan Ingerö (FP), bloggare på Aftonbladet.se, har uppmärksammat detta i samband med Aftonbladets kritiska artiklar om Centerpartiets riktade valutskick. Jag tycker mig för övrigt ha noterat att Aftonbladet verkar ha utsett Centerpartiet till den svaga länken i Alliansen. Det har varit flera kritiska artiklar mot just C, precis som att Kristdemokraterna var hårt ansatta av arbetarrörelsen i valet 1994. Kanske vill de försöka få Centern ur riksdagen nu när partiet balanserar på 4%-spärren?
Farouck Medina arbetar som handläggare på Försäkringskassan. Han har skrivit ett faktafyllt inlägg om sanningen bakom sjukskrivningsreglerna. Detta är en röst från verkligheten, från en person som vet hur saker och ting ligger till. Och han förklarar både hur byråkratin fungerar, samt hur människorna som berörs av detta hanteras av systemet.
Han kommenterar också vänsterexperiments förslag ”Lex Jörg”. Där de rödgröna försöker personifiera sin politik, och skapa sympatier för den, genom att lyfta fram mannen som angrep Reinfeldt i TV-utfrågningen häromkvällen. Han jobbar 75% och vänsterns propaganda säger att han tvingades till Samhall på 25%, vilket skulle anses som kränkande för en överläkare.
En av kommentarerna på Aftonbladet.se påpekade att denna man med 75% anställning antagligen ändå har betydligt högre lön än de allra flesta svenskar. Det är inte så att just Jörg far hemskt illa. Andra personer med låga inkomster som hamnar mellan stolarna och drabbas ekonomiskt, det är personer som är värda att uppmärksammas. Inget system är felfritt och det finns alltid en risk att folk hamnar mellan stolarna. Dessa risker, har socialminister Göran Hägglund (KD) tydligt uttalat, ska regeringen jobba för att minimera.
Kommentaren på Aftonbladet är också intressant, eftersom den belyser att 100% är normen i socialdemokraternas värld. Alla ska ha rätt till heltid, säger de. Men jag håller inte med. Alla ska ha möjlighet att hitta ett arbete, är en bra princip. Omfattningen måste kunna variera, så länge människor har möjlighet att försörja sig och sin familj. Det tror jag säkert att Jörg kan. Och om han inte är nöjd med FK-beslutet, så kan han söka sjukpenning igen efter 3 månader, förklarar FK-handläggaren i sin artikel i SvD.
Denna bortre gräns i sjukförsäkringen ska ses som en möjlighet. Ingen blir utförsäkrad i välfärdsstaten Sverige. Nuvarande sjukförsäkring öppnar en bro till arbetsmarknaden, så att alla som har möjlighet/förutsättningar och motivation kan återgå till eget arbete och egen försörjning efter en långtidssjukskrivning.
Aftonbladet har gjort det igen. Just nu toppas hemsidan av en redaktionell artikel som förklarar att sänkt max-taxa på dagis kommer att göra Mona Sahlin till statsminister. Större överdrift är nog svår att hitta.
Sanningen är att de rödgröna inte lyckats enas på några andra områden. Trots att alla tre vänsterpartier är för att öka kvoteringen i föräldraförsäkringen, så innehåller valplattformen inget sådant förslag. Avstånden mellan partiernas politik är för stor och det känns mest krystat när man ser deras försök till samarbete och trivsel.
Jag tror inte att vänsterexperimentet vinner något val på sänkt maxtaxa. Aftonbladets artikel vill påstå att maxtaxan vann valet åt sossarna 1998, trots att förslaget bara presenterades två dagar före valet, och trots att samma förslag fanns med 2006 då (S) förlorade regeringsmakten. Aftonbladets påstående är alltså långt från sanningen.
Jag räknar med att verklighetens folk inser att Alliansens jobbpolitik, med sänkta inkomstskatter, är det som ger mer pengar i plånboken. Det är med Alliansens politik som barnfamiljer gynnas bäst.
Mellin ger Hägglund 4 plus av fem. Just nu har drygt 52% satt 5+ av de röstande på Aftonbladet.se. Motsvarande siffra för Mona Sahlin var 25%. Så nog kan vi säga att det gick bra för Göran ikväll.
Till och med S-bloggaren Jonas Morian har en del gott att säga om Hägglunds insats: ”Hägglund klarade sig genomgående bra och gav många prov på sin omvittnade humor.” skriver han.
Årets val handlar inte bara om att välja rätt parti. Det handlar också om att välja rätt person. Personvalet är en unik möjlighet för väljarna att bestämma vilken inriktning man vill att ett partis politik har. Själv tillhör jag dem som vill ha ett Kristdemokraterna som vågar gå mot strömmen.
Det ska vara ett modernt parti som både visar framåtanda och nytänkande, men som också vågar ta strid i värdefrågor, markera tydligt stöd för exempelvis Israel och för kristendomens roll i samhället.
Att riksdagsledamot Annelie Enochson (KD) inte står på första-, utan på andraplatsen på riksdagslistan i Göteborg är lite av en skandal! Hon borde varit förstanamnet, med sin stora och viktiga erfarenhet av riksdagsarbetet. Hon är dessutom redo att ge mer i det arbetet.
Annelie har engagerat sig i en bredd av frågor och jag vågar påstå att hon är en av de riksdagspolitiker från KD som synts mest i media.
Framför allt är hon en politiker som vågar gå mot strömmen och det beundrar jag allra mest. Det är såna politiker vi behöver i riksdagen. Därför hoppas jag innerligt att tillräckligt många Göteborgare kryssar Annelie Enochson den 19 september.
Den sista tiden har jag blivit så frustrerad över att politiska utspel från vänsterkartellen framställs som ”nya förslag”. Trots att Alliansen redan genomfört det eller kommit med samma förslag! Vad är det hos media som gör att de exempelvis uppmärksammar de rödgröna partiernas satsningar på pensionärer? Till exempel säger de nu att ”Äldre ska få rätt att bo ihop”, men det är ett gammalt kristdemokratiskt förslag. Kristdemokraterna gav vallöftet redan i april 2010. Det är ju gammal skåpmat eller som äldreminister Maria Larsson kallar det; ”ett slag i luften”.
Något som är bra i de rödgrönas förslag?
– Ja, bättre mat för äldre, och det har vi satsat på i fyra år. Vi har satsat 5,3 miljarder, de vill satsa 50 miljoner. Det är ju på marginalen. Parboendegaranti har vi utlovat och Lex Gulli, ja det ryms inom den Lex Sarah som vi redan lagt på plats. Det är ett slag i tomma luften.
Det är Svenska Dagbladet som publicerar Maria Larssons synpunkter. Som vanligt blandar Aftonbladet ihop sin röda politiska färg med det redaktionella innehållet och utelämnar kommentarer från Alliansen. Samma sak med förslaget om mer pengar till studenter. Inte ett ord om att Alliansen redan föreslagit en markant höjning, som studentorganisationer hyllat. Med Alliansen får en student 9300 kr/månad istället för som idag 8140 kr (DN). Oskar Öholm (M), som engagerat sig för Sveriges studenter, skriver också om detta på sin blogg.
Det är inte bara Aftonbladet som har röd partifärg blandad med artiklarna. PRO intervjuas friskt på nättidningarna, utan att nämna deras röda partisympatier. På SVD kan vi till exempel läsa att de är kritiska till Alliansens förslag. Surprise, surprise?
Som tur är leder Alliansen stort i mätningarna.. Förhoppningsvis genomskådar svenska folket leken ”Följa John” som vänsterexperimentet ägnar sig åt. De tittar bara på vad Alliansen gör, och så härmar de efter precis som i leken. För det kommer inga nya förslag från den sidan. När de ska presentera sin politik, då åker de tåg genom Sverige (precis som Alliansen). De väljer att fokusera på mer pengar till äldre (precis som Alliansen) och mer pengar till studenter (precis som Alliansen).
När det kommer till egna initiativ från de rödgröna handlar det om att införa en butler i tunnelbanan i Stockholm, istället för Alliansens RUT som når hela landet. Och såklart förlaget om att ensidigt tvinga USA att dra tillbaka alla sina baser från hela världen (signerat kommunisten Ohly), som visar att de rödgröna inte vet hur man bedriver utrikespolitik.
Det system som i Sverige införts av den borgerliga regeringen ger avsedd effekt. Köp av hushållstjänster ökar, företagen anställer och svartjobben minskar. /../Det är bra att arbetare som varit hänvisade till otrygga villkor, utnyttjade av kriminella ligor, kan få avtalsenlig lön och en framtida pension. Hur kan det vara dåligt för arbetarklassen?
Här är en läsvärd debattartikel i aftonblaskan, där två socialdemokratiska debattörer förklarar varför Socialdemokraterna borde vara för RUT. De markerar också ett tydligt motstånd mot Jämtin och Stockholms-sossarnas patetiska förslag om en butler i tunnelbanan. Stödet till att få utfört hushållsnära tjänster borde komma hela Sverige till del, argumenterar de klokt!
Aftonbladet har en stor rubrik på sin hemsida som lyder ”Vi tänker höja studiebidraget”, med en bild på de rödgröna ledarna. Man får genast intrycket av att vänsterkartellen vill göra en stor satsning på Sveriges studenter. Men sanningen är att deras höjning är 600 kr, medan Alliansen redan tidigare i veckan utlovat 500 kr/månad till studenterna.
Antagligen kommer vi få se Sahlin & C:o hålla på såhär fram till valdagen; invänta Alliansens förslag och bjuda över med små summor. Det tråkiga här är att Aftonbladet gör en stor sak av det.
Gift med Teresa sedan 27 mars 2010. Hette tidigare Olofsson. Har under drygt tio års tid varit kristdemokratisk kommun- och landstingspolitiker i Kronobergs län. Senast bland annat som ordförande för Överförmyndar- nämnden i Växjö kommun och nämndeman i Länsrätten. Lämnade dessa uppdrag i september 2009 på grund av flytt till Norge.
Tidigare vice förbunds- ordförande för KDU, ordförande för Samfundet Sverige-Israel i Växjö och förbundsordförande för Svensk-amerikanska förbundet. Vice president för Ungdomens Nordiska Råd sedan oktober 2008.
Internationell politik | andreas | 
2010-09-09 18:04 | 
Comments (0) 
Prenumerera