Uttalande med anledning av DO:s beslut
Diskrimineringsombudsmannen (DO) har idag beslutat att avsluta mitt ärende om ålderdiskriminering utan att vidta någon åtgärd. Jag anmälde Arbetsgivarverket till DO i januari 2009, eftersom staten tecknat ett avtal med de fackliga organisationerna som innebär att yngre arbetstagare, utan annan grund än ålder, får färre semesterdagar.
Jag är självklart besviken över att DO inte vågar driva frågan. Särskilt som jurister är långt ifrån eniga om hur lagstiftningen ska tolkas. DO hänvisar till äldres behov av återhämtning som argument, men det känns löjligt med tanke på att åldersgränserna för fler semesterdagar idag går vid 30 år och 40 år. I många sammanhang räknas man som ungdom till 30 år och man kan knappast kallas ”äldre” redan när man har fyllt 40 år.
Skulle åldersgränserna gå vid exempelvis 50 år och 60 år skulle jag inte ha anmält, även om jag hellre hade sett en individuell fördelning av semesterdagarna, exempelvis som en del av en löneförhandling. Till och med en fördelning utifrån tjänstgöringsår hade varit mer rättvis än en fördelning som enbart utgår från ålder och inte tar hänsyn till andra, högst individuella, förutsättningar som exempelvis arbetsbörda, arbetsinsats, psykisk eller fysisk förmåga eller familjesituation.
Jag hoppas att fackförbunden inser att detta är en viktig fråga om solidaritet med sina yngre medlemmar, och framöver väljer att förhandla fram mer rimliga fördelningar av semesterdagar. Jag överväger också om det finns andra vägar jag kan gå för att få saken juridiskt prövad.
Jag tänker oavsett vad fortsätta att jobba för rättvisa semesterregler framöver. Detta är en viktig principiell fråga för unga arbetstagare inom det offentliga Sverige.
Andreas Olofsson
Läs Diskrimineringsombudsmannens beslut (PDF-fil)
